Beteendebaserad säkerhet, BBS, handlar om att arbeta systematiskt med de konkreta beteenden som påverkar säkerheten i vardagen.
Regler, teknik, utbildning och instruktioner behövs. Men i slutändan spelar det också roll vad människor faktiskt gör i den situation där risken uppstår.
PeopleSkills hjälper organisationer att identifiera viktiga säkra beteenden, förstå vad som påverkar dem och skapa bättre förutsättningar för säkra arbetssätt som består över tid.
Arbetet börjar med att göra säkerheten konkret. Vilka beteenden är viktiga? Vad behöver människor faktiskt göra i olika situationer?
Därefter undersöker vi vad som påverkar beteendena i den verkliga arbetsmiljön. Det kan handla om utrustning, instruktioner, arbetsflöden, återkoppling, ledarbeteenden, sociala konsekvenser eller hur arbetet är organiserat.
Beteendena kan sedan observeras och följas över tid. Det gör det möjligt att se om förändringen faktiskt sker och att anpassa arbetet efter vad mätningen visar.
1. Nuläge
Vi börjar på golvet. Vi går med i arbetet, pratar med medarbetare, chefer och skyddsombud och läser tillbud och olyckor. Ofta gör vi en förstudie med enkäter och intervjuer. Rapporten ger en ärlig bild av säkerhetskulturen, av om säkerhetsarbetet får den uppmärksamhet det behöver och av vilken utbildning som krävs för att insatsen ska bli bestående.
2. Ledning och supportteam
Högsta ledningen utbildas först, för fullt deltagande. Sedan ett supportteam från företagsledningen eller platsledningen: organisationens egen ryggrad i BBS, de som kan metoden, håller ihop processen och är bryggan mellan produktion och ledning. Utan det steget blir BBS lätt en kampanj som dör ut.
3. Kärnteam
På varje avdelning bildas ett kärnteam av frivilliga medarbetare nära arbetet. De utbildas och är de som observerar, ger återkoppling och rapporterar hinder. Ett förtroendeuppdrag.
4. Alla medarbetare
Alla utbildas i grunderna: varför säkerhet är svårt, hur beteenden styrs och vad var och en gör i BBS. Ingen står bredvid.
Processen upprepas för varje nytt beteende tills säkra beteenden blivit vanor.
1. Pinpointing
Kärnteamet identifierar med kollegorna vilka beteenden som avgör säkerheten just här, med utgångspunkt i tillbud, olyckor och frågan var det smäller nästa gång. Få beteenden i taget, så tydligt beskrivna att två personer bedömer dem likadant.
2. Mätning
Kollegor observerar kollegor i korta stickprov. Inga namn registreras. Resultatet samlas på gruppnivå.
3. Återkoppling
Gruppen ser sitt resultat i produktionen, över tid. Lagets spegel, inte den enskildes. Bra återkoppling handlar om vad som gör det lättare att göra rätt, inte om vem som gjorde fel.
4. Förstärkning
Det viktigaste steget. Beteenden som uppmärksammas när de görs rätt upprepas. Ett erkännande från en kollega, ett ord på morgonmötet. Hinder tas om hand av supportteam och ledning. När en säker vana är etablerad firas den av hela gruppen.
5. Utvärdering
Fungerar det? Vi tittar på beteendedata, hinder, ledningens deltagande och de ordinarie säkerhetsmåtten. När ett beteende blivit vana byter gruppen fokus. Det är här de flesta program dör, när återkopplingen glesnar. Därför mäts ledningens och chefernas deltagande på samma sätt som medarbetarnas.
PeopleSkills arbetssätt inom beteendebaserad säkerhet heter Säkra Vanor.
Arbetet utgår från att definiera konkreta säkra beteenden som går att observera, följa och ge återkoppling på. Innan förändringsarbetet börjar skapar vi en bild av nuläget. Därefter arbetar chefer och medarbetare tillsammans med observation, återkoppling och de förutsättningar i vardagen som påverkar beteendet.
Målet är inte att människor ska tänka mer på säkerhet. Målet är att säkra beteenden ska bli enklare, vanligare och så småningom en naturlig del av arbetet.
Arbetssättet bygger på tillämpad beteendeanalys. Vi har arbetat med det i svensk industri sedan 2008. Grunden är enkel: säkra beteenden ska bli lättare att göra och mer lönande för den som gör dem, varje dag, på golvet.
Green Cargo
Godstrafik på 23 bangårdar i hela Sverige, 1 200 lokförare och 1 700 anställda. Ett gediget säkerhetsarbete fanns redan, men olyckorna återkom. Vi arbetade igenom samtliga 23 bangårdar med Säkra Vanor. Självriskkostnaderna för olyckor sjönk till en bråkdel av tidigare nivå och arbetet var uppskattat bland medarbetarna.
Brenderup Group
Släpvagnstillverkning med anläggningar i Stigamo utanför Jönköping, Wieleń i Polen och Tysse i Norge. Sedan Säkra Vanor infördes i Stigamo och Wieleń har tillbud och olyckor minskat betydligt, mest i fabriken i Wieleń, och Arbetsmiljöverket har inte haft några anmärkningar på säkerhetsarbetet.
SKF, Göteborg
Införande i en fabrik med en redan genomarbetad säkerhetsstruktur. Medarbetare, specialister och chefer har utbildats och delaktigheten är hög där BBS blivit arbetssätt.
3M
Införande av BBS på tre av 3M:s svenska enheter: Peltor i Värnamo (hörselskydd), Speedglas i Gagnef (svetshjälmar) och Slip Naxos i Västervik (slipmaterial). Tre helt olika verksamheter, goda resultat på alla tre orter.
Vad är beteendebaserad säkerhet?
Beteendebaserad säkerhet, BBS, är ett arbetssätt där man identifierar de konkreta beteenden som avgör om arbetet blir säkert, observerar dem i vardagen och ger återkoppling så att säkra beteenden blir vanligare. Grunden är tillämpad beteendeanalys.
Hur skiljer sig BBS från det systematiska arbetsmiljöarbetet?
Det systematiska arbetsmiljöarbetet ger regler, riskbedömningar, skyddsutrustning och rutiner. BBS handlar om vad människor faktiskt gör när regeln och risken möts i vardagen. BBS ersätter inte det systematiska arbetet, det bygger vidare på det.
Lägger BBS skulden på medarbetarna?
Nej. Den kritiken gäller tidiga program från 70-talet där man observerade golvet och lät ledningen stå utanför. Så arbetar vi inte. Ledningen är med från början, liksom alla led däremellan. Chefernas beteenden observeras och följs upp på samma sätt som medarbetarnas, och de flesta hinder för säkra beteenden sitter i utrustning, arbetsflöden, bemanning och beslut som ledningen äger. BBS handlar om att ta bort de hindren, inte om att peka på den som gjorde fel. BBS bygger på att öka motivation, inte på friskrivning från ansvar.
Vad gör chefer och skyddsombud i BBS?
Chefer och skyddsombud övervakar inte. De ger uppmärksamhet till arbetet, visar intresse, tar bort hinder för säkra beteenden och ser till att processen får fortsätta. Deras egna beteenden avgör ofta om arbetet består över tid, därför utbildas de först.
Hur involveras medarbetarna?
Medarbetarna definierar själva vilka beteenden som är viktiga på deras arbetsplats. De observerar varandra och stöttar varandra med återkoppling på det som görs rätt. BBS fungerar när medarbetarna äger arbetet och hjälper varandra, inte när det styrs uppifrån.
Hur mäter man om BBS fungerar?
Man följer andelen säkra beteenden över tid, före och efter insatsen. Tillbud, olyckor och kostnader följer efter, men beteendena syns först och är det som går att påverka.
Hur lång tid tar ett BBS-införande?
Det beror på verksamhetens storlek. En enskild arbetsplats kan ha ett fungerande arbetssätt inom några månader. Flera anläggningar tar längre tid. Det viktiga är att arbetet fortsätter efter införandet, det är då resultaten kommer.
Passar BBS vår bransch?
BBS används i tillverkning, bygg, stål, kemi, transport, järnväg, återvinning, energi och vatten. Ju mer arbetet sker med händerna och i risk, desto större nytta.
Kan vi få stöd för kostnaden?
PeopleSkills är godkänd utbildningsanordnare hos Afa Försäkring. Arbetsgivare med kollektivavtal kan ansöka om ekonomiskt stöd för delar av kostnaden för arbetsmiljöutbildning.
Är det här ett sätt att övervaka medarbetarna?
Nej. Inga namn registreras i observationerna. Ingen i ledningen ser vem som observerade vem. Resultatet samlas och visas på gruppnivå. Oron är vanlig i början och brukar försvinna när folk ser hur det fungerar.
Vilket resultat kan vi förvänta oss?
I en metastudie av 73 industriella tillämpningar av BBS minskade olyckorna i genomsnitt 26 procent första året och 69 procent efter fem år (Krause, Seymour och Sloat, Safety Science 1999). Resultaten varierar mellan verksamheter och beror på förankring, ledarskap, kvaliteten i observationerna och hur hinder faktiskt röjs undan. Vi lovar därför ingen procentsats i förväg, men vi mäter från dag ett så att ni själva ser vad som händer.
Ulf Dennholt är kursledare i Beteendebaserad säkerhet i riskfyllda arbetsmiljöer vid Frans Schartaus Handelsinstitut, Stockholms stads yrkeshögskola.
PeopleSkills genomför också företagsanpassade utbildningar och längre BBS-insatser för verksamheter där arbetssäkerheten behöver utvecklas.
Utbildningen utgår från tillämpad beteendeanalys och arbetar konkret med säkra beteenden, riskbeteenden, observation, återkoppling, mätning och hur arbetsmiljön påverkar det människor faktiskt gör.
PeopleSkills Sverige AB är godkänd utbildningsanordnare hos Afa Försäkring för företagsanpassade arbetsmiljöutbildningar.
Privata arbetsgivare som uppfyller villkoren kan ansöka om ekonomiskt stöd för delar av kostnaden för arbetsmiljöutbildning. Stödet riktar sig till arbetsgivare med kollektivavtal och Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA.
Gemensamma utbildningar där chefer och skydds- eller arbetsmiljöombud deltar tillsammans är särskilt prioriterade. Arbetsgivaren ansöker om stödet och Afa Försäkrings aktuella villkor gäller.
Vill ni utveckla ert säkerhetsarbete, utbilda chefer och medarbetare eller undersöka om BBS kan vara rätt arbetssätt för er verksamhet?
Hör av er så börjar vi med ert faktiska läge och vad ni vill förändra.
