BBS står för beteendebaserad säkerhet, på engelska Behavior-Based Safety. Det är ett arbetssätt för att göra arbetsplatser säkrare genom att arbeta med det människor faktiskt gör i den stund risken uppstår.
BBS vilar på tillämpad beteendeanalys. Beteendeanalys är en naturvetenskap som syftar till att förstå individers beteenden och de biologiska, miljömässiga och erfarenhetsbaserade faktorer som påverkar dem. Tillämpad beteendeanalys är den del där principerna används för att förstå och förändra beteenden av praktisk och social betydelse. Det är en vetenskap, inte en samling tekniker.
De flesta arbetsplatser har regler, skyddsutrustning, instruktioner och utbildning. Ändå sker olyckor, ofta i moment där alla vet vad som borde göras. Det är sällan okunskap. Det är att något i situationen gör det lättare, snabbare eller mer självklart att göra på ett annat sätt.
Allt som händer eller föreligger före ett beteende kallas aktiverare. Det som den som utför beteendet möter direkt efteråt kallas konsekvenser. Ordet låter på svenska som straff. Här betyder det allt som följer för den som gjort något, åt båda hållen.
Regler, skyltar, möten och utbildning är aktiverare. Konsekvenser är sådant som att det går fortare, att man slipper gå och hämta utrustningen, att ingen säger något, att arbetskamraterna nickar, att chefen tittar förbi. Olyckstal, produktionsstopp och kostnader är resultat för verksamheten. De ligger för långt bort i tid för att styra vad någon gör i stunden.
Konsekvenserna avgör om ett beteende upprepas. Aktiverare får oss att göra något en gång. Konsekvenser får oss att fortsätta.
Här ligger förklaringen till att många säkerhetsinsatser får liten verkan. Vi gör insats efter insats på aktiverarsidan: fler regler, fler kampanjer, fler skyltar, fler riskbedömningar. Konsekvenssidan lämnas orörd. Så länge konsekvenserna för den som utför beteendet ser likadana ut som förut fortsätter de gamla beteendena. Ingenting i situationen har ändrats för den som gör jobbet.
BBS vänder på ordningen. Arbetet börjar med att göra säkerheten konkret: vilka beteenden spelar roll här, i den här verksamheten, i de här momenten? Sedan undersöks vad som påverkar de beteendena i den verkliga arbetsmiljön. Det kan vara utrustning, arbetsflöden, tidspress, hur arbetet är organiserat eller hur chefer och arbetskamrater reagerar.
Därefter observeras beteendena och följs över tid. Den som arbetar säkert får veta det. Återkopplingen är kärnan. Den ger det säkra beteendet en konsekvens för den som utför det. Den gör det också möjligt att se om förändringen faktiskt sker.
BBS går inte att delegera till skyddsorganisationen. Ledningen ska leda arbetet, inte bara känna till det. Det handlar om att fråga efter det vid varje beslut, på samma sätt som man frågar efter kostnad och leverans: hur påverkas säkerheten av det här? Säkerhet och lönsamhet är inte motsatser. En verksamhet som arbetar säkert har färre stopp, färre skador och färre överraskningar.
Den vanligaste invändningen är att BBS skyller på medarbetarna. Det är tvärtom. Arbetssättet utgår från att människor gör det som situationen gör lättast och att det är situationen som ska ändras. När en observation visar att ett säkert arbetssätt inte används är den första frågan alltid vad i omgivningen som hindrar, inte vem som gjorde fel. Beteenden studeras på alla nivåer, från dem som utför arbetet till ledningen. Det chefer och ledning gör är lika mycket föremål för arbetet som det som sker i produktionen.
Den andra är att BBS är övervakning. Skillnaden ligger i vad som samlas in och vart det tar vägen. I BBS registreras inga namn. Observationen görs av en arbetskamrat, inte av en chef. Den som observeras vet om det. Resultatet samlas på gruppnivå och går tillbaka till gruppen. Det gruppen ser är var i arbetet det är svårt att göra rätt. De hinder som kommer fram tas om hand av ledningen. Registreras namn och sparas uppgifterna hos arbetsgivaren är det kontroll, oavsett vad det kallas.
BBS behöver inte ta lång tid att införa. I en större organisation kan det krävas att man tar en del i taget, successivt. Det kräver att man övar på att lyssna. Det är en färdighet som inte går att öva för mycket. Den har inget med släpphänthet att göra. Chefsbyten och omorganisationer innebär en risk för att arbetet med BBS avstannar.
Gjort rätt blir BBS en del av hur verksamheten styrs, inte ett projekt vid sidan av. Effekten stannar inte vid säkerheten. Det som hindrar ett säkert arbetssätt hindrar oftast ett effektivt, så de hinder som röjs undan ger färre stopp och jämnare arbete. Används samma sätt att arbeta med beteenden för kvalitet, leverans och produktivitet kallas det OBM.
Definitionerna av beteendeanalys och tillämpad beteendeanalys följer Association for Behavior Analysis International.
