Det g\u00e5r en v\u00e5g av d\u00e5ligt samvete genom svenska f\u00f6retag. S\u00e4rskilt i konferens- och utbildningstider. Man h\u00f6r det s\u00e4gas i grupper och i samtal mellan kollegor: \u201d-Vi m\u00e5ste ha en positiv attityd!\u201d, \u201d-Vi m\u00e5ste coacha varandra och se positiva saker ocks\u00e5!\u201d, eller \u201d-Vi beh\u00f6ver bli b\u00e4ttre p\u00e5 att peppa varandra och t\u00e4nka positivt!\u201d.<\/i><\/p>\n
Vi har f\u00e5tt l\u00e4ra oss att inl\u00e4rning sker b\u00e4st om vi anv\u00e4nder positiv f\u00f6rst\u00e4rkning<\/i>. Men \u00e4r positiv f\u00f6rst\u00e4rkning samma sak som att ha en positiv attityd eller t\u00e4nka positivt? Nej, inte alls faktiskt. H\u00e4r r\u00e5der stor f\u00f6rvirring, vilket \u00e4r synd. Att anv\u00e4nda positiv f\u00f6rst\u00e4rkning \u00e4r n\u00e4mligen ett grymt effektivt s\u00e4tt att f\u00e5 till st\u00e5nd faktiska beteendef\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 ett effektivt sett i organisationer s\u00e5 v\u00e4l som i livet i allm\u00e4nhet.<\/p>\n
L\u00e5t oss reda ut begreppen. Det \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga nej till uttalanden om att vara positiva. Det \u00e4r klart att vi ska hj\u00e4lpa varandra att se saker positivt. Men det finns ett missf\u00f6rst\u00e5nd kring hur vi m\u00e4nniskor fungerar och vad som f\u00e5r oss att g\u00f6ra saker.<\/p>\n
Att se saker positivt. <\/b>Uttalanden om att \u201dse saker positivt\u201d och att \u201dt\u00e4nka positivt\u201d kommer fr\u00e5n ett omr\u00e5de inom psykologin som kallas f\u00f6r Positiv psykologi och som inriktar sig p\u00e5 den fungerande m\u00e4nniskan och att utveckla hennes talang ist\u00e4llet f\u00f6r att bara se p\u00e5 den kliniska sidan, inriktad p\u00e5 att behandla mental oh\u00e4lsa. Ett allm\u00e4nt k\u00e4nt begrepp som \u201dflow\u201d \u00e4r ett exempel p\u00e5 teorier som kommer fr\u00e5n forskningen inom Positiv psykologi. Antagandet \u00e4r att om man har en positiv attityd, s\u00e5 \u00e4r man mer f\u00f6r\u00e4ndringsben\u00e4gen. En positiv \u201dmindset\u201d hos den anst\u00e4llde, vid en organisationsf\u00f6r\u00e4ndring till exempel, skulle d\u00e5 \u00f6ka sannolikheten att organisationsf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00e5r \u00f6nskade effekter p\u00e5 effektivitet, l\u00f6nsamhet etcetera.<\/p>\n
Att anv\u00e4nda positiv f\u00f6rst\u00e4rkning.<\/b> Att anv\u00e4nda \u201dpositiv f\u00f6rst\u00e4rkning\u201d \u00e4r n\u00e5got som kommer fr\u00e5n ett helt annat forskningsomr\u00e5de som kallas f\u00f6r Beteendeanalys. Det \u00e4r ett forskningsomr\u00e5de inriktat p\u00e5 att se p\u00e5 samspelet mellan en individ och omgivningen och att kunna f\u00f6ruts\u00e4ga vad det \u00e4r som f\u00e5r individen att g\u00f6ra saker. Om man tillf\u00f6r n\u00e5got (+) som f\u00e5r individens beteende att \u00f6ka s\u00e5 har det en funktion som f\u00f6rst\u00e4rkare av ett beteende. Och att man tillf\u00f6r n\u00e5got kallas f\u00f6r att det \u00e4r positivt (+), dvs. positiv f\u00f6rst\u00e4rkning. Det har ofta ingenting att g\u00f6ra med hur individen medvetet k\u00e4nner eller uppfattar det som tillf\u00f6rs.<\/p>\n Ett exempel. Om en elev retar och br\u00e5kar med en klasskamrat s\u00e5 f\u00e5r han snabbt uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n l\u00e4raren. Det kan vara en blick eller kanske en utsk\u00e4llning. Om eleven d\u00e5 forts\u00e4tter br\u00e5ka eller till och med br\u00e5kar mer efter det, s\u00e5 kan elevens beteende vara positivt f\u00f6rst\u00e4rkt av l\u00e4rarens blick eller utsk\u00e4llning. Det ligger ingenting positivt i att f\u00e5 en utsk\u00e4llning. Inte sant? Men det kallas rent tekniskt f\u00f6r beteende som \u00f6kar genom positiv f\u00f6rst\u00e4rkning.<\/p><\/blockquote>\n Positiv f\u00f6rst\u00e4rkning definieras allts\u00e5 av om det har den p\u00e5verkan p\u00e5 ett beteende att det forts\u00e4tter eller \u00f6kar OCH att det \u00e4r n\u00e5gonting som tillf\u00f6rs. Det kan vara vad som helst som har den effekten p\u00e5 ett beteende.<\/p>\n Inom Positiv psykologi s\u00e5 laddar man ordet positiv med en v\u00e4rdering som inte har med effekten p\u00e5 beteende att g\u00f6ra. S\u00e5 ser man inte alls p\u00e5 ordet positiv inom Beteendeanalysen som h\u00e5ller sig helt neutral till ordet och betecknar positiv mer som att man adderar n\u00e5got OCH det \u00f6kar frekvensen p\u00e5 det beteende man f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5verka.<\/p>\n Det finns ocks\u00e5 n\u00e5got som kallas \u201dnegativ f\u00f6rst\u00e4rkning\u201d och som sammanblandas med bestraffning eller f\u00f6rsvagning. Ordet f\u00f6rst\u00e4rkning<\/i> signalerar att det \u00e4r n\u00e5got som har en \u00f6kande effekt p\u00e5 ett beteende. Ordet negativ<\/i> ber\u00e4ttar att det \u00e4r n\u00e5got som tas bort (-). Negativ f\u00f6rst\u00e4rkning \u00e4r allts\u00e5 vad som helst som man vill undvika eller f\u00e5 bort och som f\u00e5r ett beteende att \u00f6ka.<\/p>\n Ett exempel. Att klia sig p\u00e5 ett myggbett \u00e4r ett beteende som \u00e4r negativt f\u00f6rst\u00e4rkt. Vi kliar oss p\u00e5 bettet f\u00f6r att bli av med kl\u00e5dan. N\u00e4r kl\u00e5dan avtar eller upph\u00f6r s\u00e5 slutar vi att klia.<\/p><\/blockquote>\n Motsatsen till f\u00f6rst\u00e4rkning \u00e4r bestraffning. Bestraffning \u00e4r n\u00e5got som f\u00e5r ett beteende att avta eller helt upph\u00f6ra. Det beh\u00f6ver inte uppfattas som en bestraffning medvetet. Det \u00e4r bara effekten p\u00e5 beteendet som betecknas genom ordet bestraffning. F\u00e5r en konsekvens effekten att ett beteende upph\u00f6r, s\u00e5 definieras det som bestraffning. H\u00e4r finns ett utbrett missf\u00f6rst\u00e5nd i att reducera Beteendeanalys till ett resonemang om morot och piska (som synonymer till f\u00f6rst\u00e4rkning och bestraffning). Om man g\u00f6r det s\u00e5 har man missat hela po\u00e4ngen. Det vill s\u00e4ga att nyfiket och neutralt observera vad som faktiskt har effekt p\u00e5 en individs beteende. Det har inte med uppfattade lockelser eller hot om straff att g\u00f6ra. Det \u00e4r endast effekter p\u00e5 beteende som betecknas.<\/p>\n N\u00e5got som ocks\u00e5 har en d\u00e4mpande effekt p\u00e5 beteende kallas f\u00f6r utsl\u00e4ckning<\/i>. Det inneb\u00e4r att en beteende som tidigare har uppr\u00e4tth\u00e5llits genom f\u00f6rst\u00e4rkning inte l\u00e4ngre f\u00f6rst\u00e4rks. N\u00e5got som \u00e4r vanligt n\u00e4r man inte f\u00f6ljer upp det man sagt eller har kommit \u00f6verens om.<\/p>\n Ett exempel. Det sitter en flicka i klassen som r\u00e4cker upp handen v\u00e4ldigt ofta n\u00e4r l\u00e4raren st\u00e4ller en fr\u00e5ga. Men hon f\u00e5r inte svara p\u00e5 fr\u00e5gan. Hon r\u00e4cker upp handen om och om igen men hon f\u00e5r allt mer s\u00e4llan svara. L\u00e4raren \u00e4r fullt upptagen med att ge en pojke som br\u00e5kar tillr\u00e4ttavisningar. Veckorna g\u00e5r och flickans frekventa handuppr\u00e4ckning har n\u00e4stan helt upph\u00f6rt. Hennes beteende att r\u00e4cka upp handen just i det h\u00e4r sammanhanget har blivit utsl\u00e4ckt.<\/p><\/blockquote>\n Orsaker till att ett beteende inte blir av.<\/b> Om ett beteende inte blir av eller minskar s\u00e5 beror det p\u00e5 att det har antingen bestraffande effekter eller sl\u00e4cks ut, om en konsekvens som tidigare fungerat som f\u00f6rst\u00e4rkare, f\u00f6rsvinner. Alla satsningar som rinner ut i sanden i organisationer g\u00f6r det p\u00e5 grund av att det nya s\u00e4ttet att arbeta har bestraffande effekter eller inte f\u00f6rst\u00e4rks. Har man h\u00e4ng p\u00e5 det s\u00e5 har man h\u00e4ng p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringsarbete.<\/p>\n Att t\u00e4nka p\u00e5.<\/b> Om vi vill f\u00e5 kollegor att n\u00e5 ett b\u00e4ttre resultat \u00e4n tidigare s\u00e5 beh\u00f6ver de f\u00f6r\u00e4ndra sitt beteende. Annars blir resultatet detsamma. Och d\u00e5 kan vi hj\u00e4lpa varandra med att s\u00f6ka efter de olika f\u00f6rst\u00e4rkningar som g\u00f6r att olika m\u00e4nniskor \u00f6kar nya beteenden. Om vi tjatar, tillr\u00e4ttavisar och jagar efter dem och folk beter sig mer som vi vill efter det s\u00e5 anv\u00e4nder vi negativ f\u00f6rst\u00e4rkning. Folk g\u00f6r det vi vill bara f\u00f6r att slippa fr\u00e5n tjatet. Om vi ist\u00e4llet f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra uppgiften rolig och intressant och \u00e5terkommer ofta med intresserade fr\u00e5gor om hur det g\u00e5r eller hur de l\u00f6ste uppgiften och vi m\u00e4rker att beteendet \u00f6kar s\u00e5 har vi f\u00f6rmodligen tillf\u00f6rt n\u00e5got som f\u00f6rst\u00e4rker beteendet, det har allts\u00e5 en effekt som positiv f\u00f6rst\u00e4rkning. Vilket som ger mest arbetsgl\u00e4dje och mest varaktiga resultat \u00e4r inte s\u00e5 sv\u00e5rt att r\u00e4kna ut.<\/p>\n Att samla till konferenser och prata om att nu m\u00e5ste vi alla ha en positiv attityd \u2013 vad \u00e4r det, tro? Positiv f\u00f6rst\u00e4rkning, negativ f\u00f6rst\u00e4rkning eller rentav en bestraffning f\u00f6r n\u00e5gra? Eller \u00e4r det varken eller? P\u00e5verkar den typen av m\u00f6ten de anst\u00e4lldas beteende alls? Min gissning \u00e4r att det blir ytterst sv\u00e5rt att hitta m\u00e4tbara effekter p\u00e5 beteendef\u00f6r\u00e4ndringar efter den typen av aktiviteter.<\/p>\n D\u00e4remot, att anv\u00e4nda positiv f\u00f6rst\u00e4rkning p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt kan f\u00e5 dramatiska, positiva f\u00f6r\u00e4ndringar, som \u00e4r m\u00e4tbara \u00e4ven i kronor och \u00f6ren.<\/p>\n